Det är svårt att förneka att det råder schlagerfeber här i Sverige - alla verkar vara medvetna om att Euphoria är tidernas favorit i Eurovision, ett faktum som har lett till en vansinnig schlagerfrossa. Den spelas överallt - till och med i VM-hockeyn - i Finland! Så här spridd och omtalad har ingen låt varit på år och dar i Sverige, eller i Europa heller för den delen. I Baku verkar hysterin kring Euphoria dock stundtals få negativa konsekvenser - många internationella fans och journalister tycker att svenskarna blivit arroganta och högmodiga på grund av de favoritskapet - vilket kanske stämmer till viss del. Även om vi svenskar kanske gärna ser Loreen som guds gåva till världen, så verkar o andra sidan Loreen vara den mest ödmjuka av samtliga artister på plats i Baku. Hon utstrålar ett lugn, en coolhet som tyder på att hon bara är där för att göra det hon verkligen älskar. Och det märks på scenen, redan nu kan jag avslöja en ny uppsättning scenkläder och en delvis ny koreografi - som tillsammans med den enorma scenen kommer blir helt fantastisk. Kanske är det därför Sveriges odds nu är lägre än någonsin? Nåja, vi får väl se. I denna del ska jag analysera Loreens chanser lite mer ingående, tillsammans med Kroatien och Georgien - två länder som antagligen kommer ha mycket svårt att följa med Sverige till finalen...
#10. Kroatien: Nina Badric - Nebo
"But heaven pays everything back and remembers all debts, Each one of us dreams and heaven determines our path, Heaven pays everything back, someone up there sees it all, And these tears of mine will become your burden"
Hmmm, vackra ballader är, har alltid varit och kommer alltid att vara Kroatiens grej i Eurovision. Inte sällan med etniska inslag och flöjter till höger och vänster. I år känns det dock som att kroaterna bara dragit ihop något och hoppats på att det ska träffa rätt. Nebo är tyvärr bara en trött och orkeslös ballad som annars hade hamnat i soppåsen om det funnits tillräckligt mycket konkurrens. Trots detta är väl antagligen Kroatien så pass påpassat av sin grannländer i den här semifinalen att man nog ändå kanske lär kunna ha en vettig chans att nå finalen. Däremot har den inget där att göra ändå, så det skulle bara kännas onödigt om den gick vidare. Visserligen ska jag påpeka att Nina är en duktig sångerska, och lär nog inte ha några problem med att gör ett finfint nummer av den här låten. Tyvärr tar det intressanta slut där och resten blir bara ett stort gääääääsp!
Betyg: G-
Kommentar: Glöm inte att byta lakan!
#11. Sverige: Loreen - Euphoria
"We are here, we're all alone in our own universe, We are free, where everything's allowed and love comes first, Forever and ever together, we sail into infinity, We're higher and higher and higher, we're reaching for divinity"
Om lite mindre än en vecka kan Loreen vara Sveriges 5:e Eurovisionvinnare genom alla tider. Sug på den ett tag!!! Man har faktiskt rejält svårt att jämföra den här med exempelvis "Tusen och en natt" eller "Diggi-loo diggi-ley", trots att de kanske snart har en eurovisionvinst gemensamt. Och detta är ett faktum som både är lite smärtsamt, men samtidigt ack så skönt! Sverige har de senaste 13 åren varit nära, gång på gång, varit favorittippade så där 5-6 gånger - ibland bara här hemma, men ibland även internationellt. Trots detta har vi inte vunnit sedan den där varma junikvällen 1999 när Charlotte Nilsson (Perrelli) sjöng hem vinsten i Jerusalem iförd sin skrikrosa kroppsstrumpa. Då fungerade fortfarande schlagern såsom vi var vana vid att den gjorde. Nu däremot har Eurovision och svensk schlager förändrats så fundamentalt att det nästan är omöjligt att känna igen. Resultatet av detta blev alltså Loreen - en marockanskfödd Västeråsare som tagit Sverige, och Europa - med storm! Ta bara det fantastiskt intressanta faktum att Euphoria användes i en spansk tv-reklam redan innan den hade vunnit svenska Melodifestivalen! Något överraskande - men en fingervisning om att vi kanske hade hittat någonting här som kanske skulle fungera. Själv vet jag att jag var osäker på hur bra Loreen egentligen skulle lyckas med den här låten, efter att ha hört den första gången. Jag vet att jag visserligen var helt tagen av scenframträdandet, sångrösten och verserna - men kunde inte fatta varför refrängen var som den var - den passade liksom inte in i stämningen.. Samma sak med dansaren som plötsligt dyker upp bakom henne - WTF???- var min första reaktion. Nu har man ju dock vant sig vid allt det här, och jag har så sakteliga börjat inse att Euphoria är en låt som egentligen tävlar i en helt annan division än något annat bidrag i år - vilket både har sina fördelar och nackdelar. Det helt uppenbara är att vi faktiskt har chansen att slå norrbaggarnas poängrekord med Rybak 2009 - på 387 poäng. Det är kanske lite positivt kan vissa tycka kanske.. Det negativa är att vi riskerar gå över huvudet på folk som aldrig kommit i kontakt med den här typen av musik förut. Det kanske alltså är för bra? Då är det ju betydligt enklare att rösta på de ryska babushkorna exempelvis. Men någonstans hoppas man ju ändå att kvalitet ska gå före sensationalism, så vi får väl ändå - för Eurovisions skull - hoppas att Loreen faktiskt går hem även hos ryssarna och alla de som kan tänkas tycka om små babushkor. Och med tanke på att Loreen har de lägsta oddsen (och faktiskt har haft de lägsta oddsen ända sedan hon sjungit i den första deltävlingen i Melodifestivalen) och dessutom vunnit fanorganisationernas omröstningar med rekordsiffror, så känns Loreen som den absolut mest trovärdige vinnaren kanske någonsin. Alla verkar tro på Sverige i år, ett faktum som brukar vara en bra indikator på vinst - Rybak hade samma situation 2009 (även om Loreen faktiskt har ännu mer stöd än han hade). Men trots detta, låt oss inte ta ut segern i förskott - inget är avgjort och det kan lika gärna gå över huvudet på folk. Så öppna inte champagnen innan vi har en ledning med över 100 poäng - det är först då det börjar bli omöjligt för tvåan att komma ikapp...
Betyg: MVG+++
Kommentar: "Hybris- Överdriven självuppskattning eller fel uppfattning om individens plats i världsordningen, storhetsvansinne." - Låt oss inte glömma bort det här!
#12. Georgien: Anri Jokhadze - I'm a Joker
"I'm a joker, I'm a rocker, I'm a shocker, I'm a poker, Hold me baby, love me baby, never and never, Don't let me go or my dreams could tumble down baby, Never and never"
Åh vad nöjd jag är att den här låten kommer direkt efter Loreen! Det är den perfekta kontrasten till Loreens klassfulla framträdande! Medan Sverige satsar på kvalitet och lidelse så satsar Georgien på något som närmast kan liknas vid en haschpsykos blandat med Queen och lite Tomas di Leva. Jag bävar. Det här är helt vansinnigt. Samtidigt är det nästan så vansinnigt att man faktiskt börjar gilla det - det är någon konstig nerv som slår an när man hör den här musiken. Allt blir så fullständigt galet att man bara tappar alla referensramar och börjar dansa. Jag vet, det här är dåligt så in i sjutton, men det är likväl så att man själv också blir galen när man hör den. Då ska visserligen också påpekar att låten är betydligt uppdaterad - den första versionen var inte i närheten lika innehållsrik och välproducerad - utan lät snarare som det numera klassiska webbjokerbidraget i Melodifestivalen; "Lite sex och lite spex och sen äter vi ett kex" som förgyllde hösten 2009 för så många människor. Nåja. Georgien i all ära, men jag har svårt att se Anri i finalen - om han inte får till en sjujäkla scenshow - vilket dock är fullt möjligt. Men som sagt, nån Loreen är han inte, knappt en nån babushka eller serbisk nationalskald. Det blir kanske bara en semifinal för Georgien i år, trots att man nästan har hemmaplan... Men men, nära skjuter ingen hare som det heter...
Betyg: G++
Kommentar: Ge textförfattaren Nobelpriset. NUUUUUUUUU!!!!
Nästa gång blir det Turkiska pirater, en cool estnisk ballad och hård slovakrock. Till dess: Siz yəqin heç bir həyat yoxdur!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar