Efter 5 veckor på turné runt i Sverige, så har vi nu äntligen ett finalstartfält. Andra chansen i Lidköping skickade Linus Svenning och Helena Paparizou till Friends, även om grafiken stundtals ville något annat. Här är min summering av Andra Chansen i Lidköping:
1. Helena & Linus - favoriten och uppstickaren
Okej - inför Lördagen hade jag i princip inte träffat en enda person som INTE trodde att Helena Paparizou skulle gå vidare. Sällan har väl schlagersamhället varit så rörande överens om att ett bidrag skulle gå vidare. Frågan är verkligen vad detta konsensus kan bero på. Var det en totalt överlägsen låt? Njae, hon blev ju frånåkt i sin deltävling av bl.a. YOHIO (som knappt ens hade en låt) och Ellen Benediktsson (som hade en väldigt stillsam ballad). Att säga att Helenas låt är en dunderhit som slår direkt - vore ganska fel att säga enligt mig. Var den bäst i Lidköping då? Ja - tydligen iallafall. Men samtidigt var det ett oerhört spretigt och svårtolkat startfält som mötte henne i Lidköping - Paparizou erbjöd något vant och lättigenkännligt. Personligen tror jag att det var det som fick Helena till finalen - snarare än att låten excellerade. Men med tanke på att finalen annars skulle gått miste om en ren skär schlagergudinna om hon inte vunnit - så var resultatet högst rättvist.
Linus Svenning å andra sidan - var knappast en stor favorit. Egentligen var det nog inte ens speciellt många som faktiskt på allvar trodde att han skulle fajtas om en plats i duellerna. Men "Bröder" växer ju mer man hör den - en riktig Andra Chansen-låt! Därför är det kanske inte så konstigt att Linus faktiskt klarade biffen. Han är en person som svenska folket lärt känna väl under de senaste veckorna, i synnerhet då han är en fantastisk sympatisk person - vilket jag själv kan intyga. Tufft skal - men mjuk insida - då går man hem hos svenska folket. Frågan är om detta rent av är Robin Stjernberg-material? Linus och Robin kommer ju ifrån samma område i Skåne, och sjunger båda halvballader. Men räcker det för att även kamma hem finalen? Tveksamt. Medan Robin kunde visa upp ett imponerande röstregister i en mycket svår låt, har Linus enbart sin emotionella låttext att sälja (förutom sig själv). Det borde inte räcka för att vinna menar jag - men konstigare saker har ju faktiskt hänt.
2. SVT:s grafikteam dabbar sig. Igen.
Det är uppenbart ett mycket avancerat och svårhanterligt datasystem som SVT använder under Mellosändningarna. Det måste ju kunna visa exakt rätt grafik vid exakt rätt tillfälle. Det är ju rena raketvetenskapen! SVT ligger ju verkligen i framkant när det gäller just modern grafikforskning - de använder sig av avancerade logaritmer och superdatorer för att få ut sin grafik i tv-bilden. Genom sin storsatsning har man tagit Melodifestivalen till forskningens framkant - då tv-grafikforskare över hela världen attraheras till Melodifestivalgrafikteamet. Med dessa experter på plats för att övervaka den ömtåliga och känsliga utrustningen, byggd på senaste nanoteknologi, så är det väl teoretiskt omöjligt att misstag händer!? (Ja, detta var Ironi! *Duuuh..*)
Jag vet ingenting om SVT:s grafikdatorer eller de program eller tekniker som använder dem. Jag vet bara att de har en vana att haverera någon gång varje år. Inför en miljon tittare. Och i princip förstöra spänningsmomenten på kuppen. Och varje gång försvarar sig Björkman med: "Sånt händer... Tough shit." Det känns skönt att veta att vårt mest folkkära program leds av någon som vill ta tag i problem som faktiskt allvarligt förstör spänningsmomenten i tävlingen och får Mellon att framstå som något jädra fuskbyggt ryskt skrytbygge. Det hela är väldigt enkelt, Björkman: När man får ett allvarligt problem - så tar man tag i det och löser det. Det kallas ledarskap och ingår i rollen som ledare. Även i Melodifestivalen. PUNKT.
Om Christer Björkman verkligen vill att SVT och Melodifestivalen ska framstå som seriösa så måste man få tummen ur röven och faktiskt göra något åt teknikstrulet - sparka folket som inte kan hantera det, eller byt/uppgradera programmen som styr det, ELLER skaffa något enklare datorsystem! Fördelaktigt ett grafiksystem som era tekniker KAN HANTERA. Svårare än så är det inte.
Och, Herr Björkman, tro inte att Melodifestivalen är något jädra "Titanic" som inte kan sjunka! Ju längre dessa grafikfiaskon får fortsätta - desto färre kommer ta SVT på allvar. I allafall utomlands.
Om man inte ens kan hantera sin egen grafik - hur kan man då förvänta sig att få högkvalitativa shower?
3. Rocklåtarna som försvann
Trots att hela 3 bidrag i Andra Chansen var i rockgenren, så lyckades ingen av dem att ta sig vidare. Ammotrack, Skövdebandet med garagedörren, kom sist. State of Drama, fjolårets stora succé, lyckades bara med en försmädlig 5e plats. Och Outtrigger, som faktiskt hade en favoritstämpel, blev slagna av Helena Paparizou i duellen. Varför denna totala genomklappning för rockbidragen?
Min teori är att de tog ut varandra, genom att slåss om samma röstare. Det finns kanske helt enkelt inte tillräckligt många rockentusiaster för att täcka 3 artisters behov av röster - i samma deltävling. Det är kanske därför inte så konstigt om det tar stopp tidigt för 2 av låtarna. När den 3:e dessutom ställs mot Helena Paparizou i sin duell - så blir det mycket tungt.
Något överraskande gick heller inte JEM vidare, trots att de (enligt mig) hade det snyggaste och modernaste scennumret och låten som någonsin gjorts i Melodifestivalen.
Samtidigt lyckades Martin Stenmarck sluta i topp 4, trots sin svensktopplåt och fula hatt. Vad hände där??? Att arenan i Lidköping också skanderade "Martin" - var snudd på obehagligt. Men nu blev det lyckligtvis ingen repris på 2005 - tacksamheten är gränslös!
4. Emmelie de Forest & Åsa Jinder - njaee.....
Jag måste säga att "Rainmaker" som ska bli den officiella låten i Eurovision - suger rejält!!!! REJÄLT! Oinspirerad är bara förnamnet! Visst är Emmelie trevlig på scenen men det räcker inte på långa vägar för att täcka upp för den här dåliga låten... Nu var jag inget stort fan av "Only Teardrops" heller, men i jämförelse så framstod den som kvällens räddare! Åsa Jinder befriade oss dessutom från ännu en dansk flöjtmassaker - i ett annars ganska lamt pausnummer.
Tiffany Persson drog som förväntat mest skratt - och är ju guld värd i greenroom. Hon är som gjord för pinsamma artistintervjuer. Att mycket blir under bältet - ja, det uppskattades nog mest bara av publiken i Lidköping. Men då ska vi också påminnas om att Stefan & Krister fortfarande är stora där....
Vad tar vi vidare från Andra Chansen då? Jo, två bidrag som vi inte kommer kunna bortse ifrån - hur mycket vi än skulle vilja. Förhoppningsvis får SVT bakläxa på grafikstrulet - för händer detta igen så är det bara avgång som gäller för Björkmans team. Vi har nu en spännande finalvecka framför oss - fullpackad med nya skandaler och utspel. Och förmodligen en och annan mediekupp...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar