torsdag 9 maj 2013

Schlagermagisterns Countdown to Malmö - del 6

12. Ungern: ByeAlex – "Kedvesem"


Till och från förundras man över hur olika länder i Europa är, trots att det verkligen inte går att jämföra med hur stora skillnader det var förr i tiden. Ungern är ju trots allt lite av en kuf i Eurovisionsammanhang, man hoppar av tävlingen då och då, men ibland glimmar man till med moderna pop-alster. Dessvärre brukar man väldigt sällan få gensvar från resten av Europa, trots riktigt proffsiga produktioner. 2011 lyckades man ju komma med en av det årets (enligt både mig och andra förståsigpåare) bästa låtar "What about my dreams" med Kati Wolf, som tyvärr bara blev 22:a... Men man prövar ständigt nya saker, vilket man ju måste beundra. I år heter artisten ByeAlex, och låten "Kedvesem" som betyder typ "älskling". Jag har ingen aning om hur jag ska förklara eller beskriva den här låten, det enda jag väl med säkerhet kan säga är att första gången jag hörde låten så tänkte jag: WTF?!!?
Ärligt talat är detta kanske den konstigaste låten i årets tävling - och kanske i tävlingens historia. Hur ska man förhålla sig till det här??? Jag vet ärligt talat inte. Är det hissmusik? -Ja. Är det pop? -Ja. Eller? Och videon ökar osäkerheten radikalt och det känns bitvis som man har råkat äta nån psykadelisk svamp. Lite skulle man kunna jämföra den med "The Moniker"s låt i Melodifestivalen 2011; "Oh my god" - fast helt annorlunda. Känslan är dock densamma. Därmed är det också oerhört svårt att säga någonting om hur den här låten kommer tas emot i Semifinalen. Jag vet ärligt talat inte! Och av den anledningen kan jag bara anta att ingen annan heller kommer förstå det här, och då brukar det sluta i bottenträsket - där det börjar bli trångt nu. Jag skulle dock inte heller förvånas om den faktiskt går vidare, och gör bra ifrån sig i finalen - just eftersom den ju är så annorlunda! Jag kan verkligen inte säga mer, detta gör mig helt galen... Skicka ett mer normalt bidrag nästa år Ungern, om ni är med då! Snälla!!
Betyg: G
Kommentar: Vet inte hur man betygsätter nått sånt här. Ingen betygsreform i världen kan göra nått åt den saken!

13. Norge: Margaret Berger – "I Feed You My Love"


Vårt kära grannland Norge brukar alltid trivas när de är på besök i Sverige. Kanske beror det på att det var här som Bobbysocks bröt den norska Eurovisionförbannelsen och 1985 vann den första norska vinsten i Eurovision. I vilket fall så beter sig norrmännen som om de var på hemmaplan i Malmö, vilket är gulligt. Men samtidigt så är det med rejält självförtroende norrmännen tar tåget ned från Oslo-Göteborg - och anledningen är givetvis att oddsen i år är på deras sida. Norrmännen har varit stark tvåa nu länge efter danskarna, och många har hyllat årets norska bidrag - inte minst fanklubbarna. Margaret Berger sjunger den svenskskrivna låten "I feed you my love" som närmast kan beskrivas som en typisk modern James Bond-låt. Och i princip tycker jag att vi kan sammanfatta hela bidraget med just "James Bond-låt". Margaret rör sig i princip inte alls på scenen, mycket beroende på den tajta klänningen, inte olik Halle Berry i "Die another day". Låtens mörka karaktär (som för övrigt är rätt unik i Eurovision) har stora likheter med många många MÅNGA tidigare bondlåtar, som Goldeneye, Tomorrow never Dies och Madonnas "Die another Day" och även den senaste "Skyfall". Så detta är ingenting nytt, även om det är relativt ovanligt att höra denna typ av låtar i Eurovision. Då kan man fråga sig: Varför är det ovanligt? Man brukar faktiskt vanligtvis säga att en Eurovisionvinnande låt bara får sprida två typer av känslor: Glädje och kärlek. Ångest och dysterhet brukar inte räknas in där. Därför brukar låtar med mörka ångestfyllda karaktärer inte komma så långt att de skickas till Eurovision, och kommer de mot all förmodan dit ändå så kommer de inte långt. Finland, urmodern av all ångest, försökte ju exempelvis 2007 med låten "Leave me alone" som inte gick så där värst bra hem i Europa (den slutade precis framför The Ark, alltså på 17:e plats). Fler exempel finns, men man kan ju dock påpeka att det inte är speciellt vanligt alls med denna typ av låt. Därför anser jag att favoritskapet är tämligen överdrivet - Norge kommer inte att vinna i Malmö och kommer heller inte att ha med toppstriden att göra. Däremot är låten en av de klart bättre låtarna i semifinalen, och lär därför inte har några svårigheter att gå till final. Jag tänker dock inte sälla mig till skaran som unisont hyllar elektropopens intåg i Eurovision, även om det är både en vansinnigt snygg låt och artist (som för övrigt är skitlik Linda Sundblad!). Detta är för mörkt, för plastigt och för putsat för Eurovision.
Betyg: VG-
Kommentar: Agent null null syv, med rette at drepe - syngjer én sang um at spise kærlighet! Det er morsomt og ikke alls deprimert!

14. Albanien: Adrian Lulgjuraj & Bledar Sejko – "Identitet"


Albanien så, detta medelhavsland som länge isolerat sig från resten av Europa. Ett av Europas fattigaste länder, men sedan 2004 en flitig Eurovisiondeltagare. Personligen älskar jag Albanien, eftersom de är lite som Eurovisions humla - de borde inte kunna vara så bra med tanke på hur fattigt landet är, men banne mig - de upphör aldrig att imponera! Förra året dängade de till med en 5:e plats med den mäktiga balladen "Suus" vars scenframförande och artist fick arenan i Baku att storkna. För mig var det bidraget nog ett av den kvällens största ögonblick! Det som dock är väldigt intressant i sammanhanget är ju Albanien ibland har en förmåga att helt enkelt falla tillbaka som om inget hänt. I år skickar de därför i princip motsatsen till förra årets bidrag; årets enda riktiga hårdrockslåt, på albanska givetvis. Detta är inte ett vinnande koncept. Hade en konsultfirma kommit med den här idén i Sverige hade man kunnat både stämma dem och få staten att införa offentlig piskning på stadens torg igen. Detta ska inte få ske i Eurovision 2013 egentligen, men ironiskt nog så är det varje år ett Balkanland som försöker sig på klassisk hårdrock på sitt eget språk - och förväntar sig succé. Jag vet inte om detta är en del av kulturen på Balkan, som inte är omedelbart känd för sina hårdrockscentrerade kulttraditioner, men i resten av Europa är detta hopplöst utdaterat. Retromänniskan i mig tycker dock jättemycket om den här låten, inte bara för att jag själv är namne med en i gruppen, utan också för att detta är bra klassisk hårdrock med det obligatoriska gitarrsolot, som har varit asfett sedan 1976. Men längre än så sträcker sig inte mina känslor för detta bidrag, tvärtom är detta ett av de bidrag i semifinal 2 som jag är helt övertygad om inte går vidare till finalen. Kanske är det tur, för Gymnastiksalen i Tiranas enda gymnasieskola är nog inte stor nog för Eurovision.
Betyg: G-
Kommentar: Man kan iallafall inte anklaga Albanien för att vara identitetslöst längre, men hårdrockare kanske är lite väl att ta i...

15. Georgien: Nodi Tatishvili & Sophie Gelovani – "Waterfall"


Enligt många bedömare så är Georgien det land i Kaukasus som står näst i tur för att vinna Eurovision. Ja, landet har varit med sedan 2007, och sedan dess slutat någonstans i mitten på resultatlistan i finalen. Men hittills så har landet inte haft några stora framgångar i Eurovision, vilket deras grannländer har. Men jag tror inte att det är så lätt att peka ut någon specifik anledning, som man själva gjort i Georgien; nämligen att man inte haft en svensk låtskrivare. Därför har man i år importerat in förra årets vinnare, stentrollet ifrån Västergötland, Tomas G:son. Jag tror nog kanske att Georgien kikat lite för mycket på grannarna i Azerbajdzjan (där svenskarna numera är regel som låtskrivare), för även om svenskar är det folkslag som lyckats allra bäst i Eurovision genom alla tider (svenskar har ju vunnit Eurovision 9 gånger, dock bara 5 gånger där de faktiskt representerat Sverige), så är det ingen garanti för en bra position i finalen. Och att tro att ta in vinnaren från ifjol, G:son, skulle bli en automatisk hit för Georgien - är bara så sjukt jädra fail. Jag tror exempelvis få georgier känner till den episka låten "Samba Sambero" är skriven av deras så vördade låtskrivare. Så visst, trevligt med svenskar men tänkt två gånger nästa gång. Waterfall är nämligen en av G:ssons klart sämre låtar, oinspirerad, tråkig och ett solklart exempel på en låt som aldrig hade kvalat in till Melodifestivalen (om inte Sean Banan sjungit såklart). Men visst, Georgien lyckas alltid ändå attrahera röster, så de går nog säkert till final ändå. Tyvärr. Deras artister kan knappt engelska, men ändå.. Visst... Jag blir alltid lite irriterad på denna typ av låtar där det är så uppenbart dåligt och amatörmässigt, och jag ändå vet att bidraget når finalen tack vare alla grannländer. Jag blir bitter. Det enda jag kan trösta mig med är väl att G:son inte lär vinna i år igen. 
Betyg: G-
Kommentar: Nästa år föreslår jag att man importerar Lasse Holm istället, så kan de göra en duett med Christer Sjögren.

16. Schweiz: Takasa – "You And Me"


Schweiz stack ut hakan tidigt inför Eurovision, redan i November så presenterades vinnaren i den schweiziska uttagningen. Man ville tydligen haka på Rysslands babusjkakoncept från ifjol, med att slå åldersrekordet i Eurovision. 95-årige kontrabasisten Emil Ramsauer tar åldersrekordet från babusjkorna, med en skillnad på 18 år! För att göra saken ännu mer intressant, så kan också påpekas att alla i gruppen kommer ifrån Frälsningsarmén och gruppen hette också mycket riktigt "Heilsarmé" ifrån början, men fick ju byta p.g.a. Eurovisions regler om reklam för registrerade varumärken et.c... Men de blev tidigt en snackis, även om de nu kanske inte syns lika flitigt i media. Det kommer dock att bli et fullständigt galet tillskott till årets Eurovision, som redan är spretigt. Lite kristen schweiziska marschmusik kan ju inte gå fel?! Nja, vi ska nog inte dra några förhastade slutsatser. Vi måste ju påminna oss om att det inte handlar om ett gäng babusjkor i folkdräkt som bakar bröd på scenen, nej, här finns ingen sådan gimmick. Dock tror jag att Emil kommer få göra både en och två soloräder på scenen i Malmö - de behöver nog lyfta fram honom rätt mycket för att sticka ut - hej kolla! Vi har en 95-åring på scenen! Coolt va!!?... För rent musikmässigt så kommer det här få svårt att lyfta, i synnerhet med tanke på att det ju är marschmusik de kommer med. Självklart ska man aldrig underskatta denna typ av enkla låtar med budskap. 2000 vann ju bröderna Olsen en förkrossande seger helt otippat, tack vare att låten var så enkel och trallvänlig. Nu är det visserligen 2013 så situationen är lite annorlunda, men jag tror ändå att Schweiz faktiskt kan sno åt sig en finalplats mycket tack vare det att den sticker ut ganska tydligt. Frågan är ju dock om man kan använda sig av Emil hur långt som helst? Risken är att folk blir trötta på dem i finalen, även om babusjkorna lyckades väl även där. Jag är tveksam, och dessutom har Schweiz inte varit i toppstriden sedan 1993. De ska nog vara glada för en finalplats, om det blir nån. 
Betyg: G+
Kommentar: Inget "Han har öppnat pärleporten..." här, även om jag hoppas att de tar med sig den kokande grytan upp på scenen...

17. Rumänien: Cezar – "It's My Life"


Då kan ni förbereda er på min hittills största sågning för i år! Rumänien är vanligtvis ett land som brukar bjuda upp till kamp i Eurovision och inte sällan har de slagit till med en rejäl topplacering. Trots detta har de aldrig vunnit, utan alltid fått bita i gräset - trots bra låtar. I år så verkar dock landet ha drabbats av en kollektiv vaxpropp, eftersom det skulle vara det enda som kan förklara varför i hela friden man skickar det här till Eurovision. Cezar är visserligen en av Europas bästa kontratenorer och unisont hyllad av kulturklickarna runt om i världen. Dock inte i Eurovisionkretsar. Vi kan istället konstatera att Rumänien gjort som både Sverige (2009) och Bulgarien (2009) och skickat en operasångare med en poplåt till Eurovision. Det kan bara gå käpprätt åt fanders. Till saken hör ju det att operasång är väldigt vådligt och låter helt malplacerat utanför operascenen, iallafall enligt de flesta. Vidare ser sångarna ut att ha en fruktansvärd förstoppning när de sjunger. Och dessutom låter det inte sällan skit om dem. 
Problemet med årets rumänska bidrag är allt det ovanstående. Detta är komplett skit. Detta är anledningen till att ondsint folk skrattar åt Eurovision i sin helhet, och anledningen till att folk stänger av ljudet (och sätter på text-tv) för att slippa detta vidunder. Jag minns första gången jag hörde det här. Jag skrattade hejdlöst. Det var först efter några minuter jag förstod att det här faktiskt skulle vara med i Eurovision - och då blev jag genast deprimerad. Att stå ut med den här snubben (antar jag att han är?) på scenen, live, i Malmö är bara för mycket. Han ser fullständigt galen ut - räck upp handen alla som skulle våga sätta sig bredvid en kille med den här blicken i en buss! Han har säkert en fantastisk röst, men vare sig jag eller 99,9% av den övriga Europeiska befolkningen skulle ha förmåga att uppskatta denna pipiga röst som snarare skulle kunnat vara en heliumpåverkad seriefigursröst i Kalle Anka & Co. Musse Pigg kommer upp i huvudet, helt utan anledning... I övrigt har vi också låten, som är illa producerad och utdaterad så när som på det desperata och patetiska dub-step-partiet i slutet. Man sätter där kronan på verket på vad som kan vara decenniets mest patetiska låt. Och det bästa av allt är ju ändå att Rumänien kommer att gå till final! Ja det är sant! Landet har 100% i kvalificering från Semifinalerna! Det finns inte en chans i världen att man missar finalen i år heller eftersom deras grannländer också har kollektiva vaxproppar! Jag är inte alls bitter, nej nej... Tvärtom. Det enda vi kan hoppas på är att Cezar åker på en kejserlig vinterkräksjuka eller äter en dålig falafel i Malmö. Då kanske mina öron överlever även Torsdagskvällen....
Betyg: IG---
Kommentar: "Inget konstigt alls" - JO. Stick hem och ät lite katrinplommon!

Då har vi avhandlat alla bidrag i den andra semifinalen också, och i nästa del så tar vi oss an alla automatiska finalister - där Tyskarna kommer med bortglömda Loreenkopior, Frankrike och Italien med sitt vanliga skräp, Spanien med etnoorkester och Storbritannien med "Total eclipse of the Heart"-sångerskan whatshername.. Och Sveriges stjernartist såklart!
Tills dess: Hau dä brau seå seis vi snaurt ejän!     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar