När den första Eurovision-sändningen från Malmö sedan 9 Maj
1992 hade avslutats kokade hela arenan. De 6000 danskar som tagit 20.14-tåget
från Köpenhamn var förstås mycket lättade över att Emmelie de Forest tagit sig
till final. De 4000 svenskar som var i arenan jublade kanske snarare över en
mer eller mindre perfekt produktion – vida överlägsen det mesta under tidigare
års Eurovision. Själv konstaterar jag att Lördagens final kan gå till historien
– antingen som den mest överraskande och jämna finalen någonsin, eller den mest
ojämna och minst spännande någonsin. Anledningen är givetvis Danmark.
Alla pratar om Danmark. Precis alla. Iallafall i Norden. Jag
kan inte minnas att mediehaussen någonsin varit lika hög kring ett bidrag i
Eurovision, trots att låten fått rätt mycket kritik för att både vara för
gammaldags och för att ha för mycket pastischer (trummor, tinflute, guldregn, barfota, etc). Men sedan Petra Mede avslöjade
Danmark som finalbidrag, har oddsen på en dansk Eurovisionvinst sjunkit till
rekordlåga nivåer – långt under Loreens odds förra året (och hon slog
poängrekord då). Hypen kring Emmelie har till och med gått så långt att danska
TV-bolaget DR redan börjat planera nästa års Eurovision, ”det är bäst att börja
i tid”. Nåja. Om eurovisionfansen fått bestämma så hade Danmark vunnit
överlägset före San Marino (!!!) och Norge. Även omröstning på SVT:s hemsida
och på norska NRK så kammar Danmark hem närmare 40% av rösterna.
Så då är väl
saken klar eller? Klart en dansk vinner i Malmö!
Eller?
Finns det något problem här? Brukar vi i Norden inte alltid
tycka betydligt bättre om oss själva än resten av Europa? Jo. Ett stort JO. I nästan
alla nordiska omröstningar på nätet brukar Danmark, Sverige och Norge vara bäst - och vi röstar också mycket riktigt på varandra. Norden är ett av de starkast
sammansvetsade röstningsblocken i Eurovision! Vi är betydligt värre än
Östeuropa i många avseenden. Givetvis kommer Danmark att få Nordens alla 12:or.
Men det räcker inte för vinst.
Fan-omröstningarna då? De måste ju ha koll på vinnaren! Nej.
Fansen är precis som nordbor i allmänhet, de överskattar alltid Nordiska
bidrag. 2008 var exempelvis Charlotte Perrelli superfavorit hos
Eurovisionfansen. Hon kom på 18:e plats. Faktum är att Eurovisionfansen inte
har den blekaste aning om vem som vinner – de gillar alltid den mest glammiga
och schlageraktiga låten i tävlingen. ”Only Teardrops” följer alla
traditionella Eurovision-mallar, och är således självklar fanfavorit.
Oddsen då, de kan ju inte ha fel! – Jo, det kan de. Även om oddsen ifjol
i princip exakt prickade rätt i topp-3 så var det ett undantag. Oddsfavoriter
som Frankrike och Ungern (2011), Israel och Azerbaidzjan (2010) Sverige (2008)
samt Grekland och Sverige (2006) fick alla bita hårt i gräset – och många av
dem såg inte skymten av en topplacering. Dessutom har oddsen länge varierat –
även om Danmark varit ständig etta sedan Januari. Även om oddsen är det enda
någorlunda säkra mätinstrumentet så är det inte perfekt – och får ibland helt
helt helt fel.
Dessutom har media lyckat sätta våldsamt höga förväntningar
här i Norden – vi bor i en bubbla. Jag kan direkt säga att det inte är vi som
avgör – utan framförallt Östeuropa. Där är haussen kring Danmark inte i
närheten så hög som den är här.
Jag tvivlar därför starkt på att danskarna kammar hem segern
i år, även om alla pratar om den. Tyvärr ser jag just nu dock ingen självklar
vinnare alls, även om Nederländernas Anouk gjorde ett närmast magiskt
framförande i arenan. Det kändes helt givet att hon skulle ta Nederländerna
till deras första Eurovisionfinal sedan 2004.
Förutom Danmmark och Nederländerna så var Ryssland och
Ukraina givna finalister. Inte för att de var bra, utan för att de ALLTID går
vidare. De har ännu inte missat någon final, även om det ibland känns som de
försöker missa den... Jätten Igor som Ukraina importerat för att synas i bild 8
sekunder, är kanske det mest patetiska Ukraina någonsin gjort. Billigt,
fantasilöst och tarvligt – allt för att göra sig märkvärdiga med en låt som
annars är ganska blek (och ett scennummer som är ännu blekare!). Ryssland slår
också på stora trumman, då de fått publiken med sig genom specialimporterade
ljusarmband – en häftig och dyr effekt – givetvis direkt sponsrad av Kreml och
ryska maffian. De hade till och med pengar till att köpa 2 (!!!!) bollar att
slänga ut i publiken. De var man dock tvungen att kasta tillbaka igen, på order
av SVT. De tillhör ju rysk TV.
Två stora utropstecken var dock Litauen och Estland! Helt
otippat seglar de upp i finalen, trots att Pojavis i Litauen fått kritik för
sitt händelselösa scennummer. Birgit däremot gör en fantastisk sånginsats i en
vacker men anonym sång. Likväl kommer de nog med stor sannolikhet få det tufft
i finalen.
Irland har nu helt brutit Eurovisionförbannelsen – och kvalificerade
sig till sin fjärde raka Eurovisionfinal, helt enligt planen. Ryans trummare
med tribaltatuering lockade nog både en och annan kvinna (och man) (och hen)
att rösta – även om jag nog tror Ryan lyckats betydligt bättre utan både
dansare och trummor i ett mer Euphorialiknande scennummer.
Moldavien ångar på – och har blivit en personlig favorit. Ett
fantastiskt visuellt nummer, med en imponerande sånginsats! Aliona kan faktiskt
sjunga, när hon gör det på sitt hemspråk. Låten är en klar kandidat för vinsten
enligt mig.
Dessvärre tog sig också Vitryssland vidare. Troligen tack
vare att både grannländerna Ryssland och Ukraina var med i samma semifinal. Deras finalavancemang är det
första sedan Robert Wells sålde ut sig till diktator Lukashenko 2010 då han och
gruppen 3+2 och fick en 18:e plats i finalen i Oslo.
Någon som jag dock unnade finalplats var Belgiens Roberto
Bellarosa. I jurysemifinalen i Måndags fick han ljudproblem och fick sjunga om
sin låt. Enligt uppgifter skall han ha varit rejält upprörd över teknikstrulet
i Malmö (något som SVT numera är kända för). Men trots det tog han sig till
final och jag tror nog han är nöjd ändå.
Tråkigt var dock att inte Montenegro tog sig vidare, trots
en scenshow som vände upp och ned på hela arenan. Inte heller Serbien, Kroatien
eller moderna Slovenien klarade biffen, ett
resultat som i princip kan innebära att hela före detta Jugoslavien riskerar
missa finalen, om inte Makedonien kvalificerar sig på Torsdag. Då annars givna
Bosnien-Herzegovina har hoppat av årets tävling, talar mycket för en final helt
utan Jugoslaver för första gången sedan 1985!
I övrigt kan glatt konstatera att Petra Mede redan hyllas av
utländsk media – puh! *torkar svetten av pannan* Det var verkligen en chansning
att sätta in en komiker som programledare, och i synnerhet en så kontroversiell
som Petra Mede. Men hon sköter sig utmärkt, och folk tycks förstå hennes skämt –
vilket ju verkligen är tur. Pausinslagen med Lynda Woodruff hyllas också
unisont, vilket jag har mycket lätt att förstå. Hon är rolig, och den typen av "turisthumor" är självklart lätt att känna igen sig i även för
utlänningar! Hittills så har humorn varit en hit, hoppas att det blir mer sånt!
Bara något dygn kvar till nästa Semifinal – peppa!
(PS. Studio Eurovision - vad fasen var det egentligen??? Har aldrig sett ett mindre strukturerat program någonsin!!! Och vad i hecklefjäll var det där när Linda Martin sjöng Eurporia?!?! KAOZ!! DS.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar