Wow. Alltså helt seriöst: WOW. Vilket FAIL!!! Gårdagens Melodifestivalpremiär i Karlskrona hamnar väldigt högt på listan över de mest kaosartade och fiaskoartade premiärerna i Melodifestivalhistorien, utan någon som helst tvekan! Aldrig förr har så mycket gått så fel och gjort folk så nervösa! Inte nog med att snabbrepriserna och numren blandades ihop (vem vet hur många som ringde fel nummer under röstningens första minuter???), sen avslöjar grafiken också vinnaren flera minuter innan programledarna gör det! Grafiken rörde också ihop det flera andra gånger under kvällen på mer harmlösa sätt, men käre barn - vad är det för folk som sitter vid spakarna? PRAO-elever???? Är det samma folk som ska sitta vid rodret i Malmö i maj och skämma ut hela Sverige med sina dumheter??? SPARKA DEM, SVT!!!!
Som om inte teknikens under räckte för att sätta käppar i hjulet under kvällen, märkte vi också att programledarna nog både mått bättre och varit mer fokuserade förut, för igårkväll verkade inget stämma för dem. Gina, som ju är den coola och rutinerade av de två, såg märkbart nervös ut hela kvällen efter snabbrepriskaoset - och Danny slog nog det inofficiella rekordet i manuslappsläsning under kvällen. Han spenderade ungefär halva tiden på scenen med att titta i sina manuslappar och framstod under kvällen allt mindre som en programledare och allt mer som en femteklassare som ska hålla redovisning om landskapsdjur. Och problemet är att vi ju faktiskt kunde ana att så skulle bli fallet. Jag reste ett varningens finger för detta redan när nyheten kom att Danny skulle vara programledare och i detta fallet har jag ju fått helt rätt hittills. Tyvärr. All heder åt både Gina och Danny för sina sånginsatser och den fina underhållningen, men i övrigt så har de mycket att bevisa under de kommande deltävlingarna!
Dock ska man ju påpeka en viktig detalj i sammanhanget: Detta var premiären och premiärer är en företeelse för sig. Det är oerhört sällan som premiärer går helt smärtfritt - och i Melodifestivalen där allt sker live så har detta blivit en ständigt återkommande faktor. Som några exempel på detta kan vi ju bara se på ett utdrag ur Melodifestivalens fail-lista:
2011 Premiären i Luleå: Marie Serneholt ger fel namn om vilka som gått vidare till andra chansen. Hennes mick stängs inte av efteråt, utan man hör henne istället säga "Vad hände där?!"
2011 Andra Chansen i Sundsvall: Röstningsnumren bytte plats i duellerna - vilket gjorde att folk röstade på fel bidrag. SVT rättade till felet först efter 4 omgångar. "Röstskandalen i Sundsvall" blev rubrikerna.
2009 Premiären i Göteborg: Petra Mede sågas vid fotknölarna i media efter sändningen och förklaras driva kiss-och-bajs-humor. Dessutom förstår ingen det nya röstningssystemet med en internationell jury sin väljer ut ett bidrag själva som går direkt till final. Kaoset är totalt.
Det finns mycket mer på listan, men det visar ju på att fiaskon och arrangörsmissar inte är ovanliga i Melodifestivalen.
Bland låtarna så fanns det dock inte mycket att kritisera. De två megafavoriterna gick vidare (David Lindgren och YOHIO) medan två halvskrällar gick till andra chansen (veteranerna Eric Gadd och Cookies N Beans). Alla var klart värda sina placeringar. Tyvärr missade Anna Järvinen en chans att gå vidare, men återigen så är jag inte förvånad över det, hennes utstrålning är väldigt personlig och låten är en ballad.
Nu glömmer vi den här delfinalen och koncentrerar oss på nästa deltävling, där Sean Banan och Rickard Wolff är artisterna att hålla koll på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar