Reflektioner från Eurovisionfinalen 2014: Tidernas största politiska markering

Jag skrev att det skulle bli jämnt - jag hade delvis rätt. Jag varnade för Österrike - jag hade helt rätt. Jag skrev att Sverige skulle komma i topp - jag hade rätt. Men sällan trodde jag att upplösningen skulle bli så rafflande som den blev!

1. Vinnaren

Conchita Wurst blev till slut vinnaren av Eurovision song contest 2014, en av tidernas mest omdiskuterade och uppmärksammade vinnare. Utan att ta ställning för någonting så kan vi iallafall konstatera att det snarare var Conchita som artist som vann folkens och juryns hjärtan - än låten. Jag minns knappt hur den lät faktiskt! Däremot lämnades ingen oberörd av Conchitas röst och karisma, men framförallt utseendet. I en tid då det blivit allt mer accepterat att vara "annorlunda" i vissa delar av världen, men inte i andra (läs Ryssland), framstår Conchita som kanske den viktigaste vinnaren av ett Eurovision någonsin. Europa gjorde den största politiska markeringen som var teoretisk möjlig gentemot Putin och Ryssland - man valde det mest "annorlunda" och gränsöverskridande som någonsin satt sin fot på en Eurovisionscen. Jag skrev i ett tidigare inlägg om en "Lordi-effekt", men detta är något helt annat - detta är en blandning av politik, show och känsla. Conchita står helt enkelt för allt det som Putin och Ryssland hatar. Och i och med Kriminvasionen så var det i år helt uppenbart att Ryssland skulle stå i skottlinjen för resten av Europa - med all rätt! Jag tror därför att Conchita Wursts och Österrikes seger måste ses i ljuset av den politiska situationen i Europa just nu, för att alls kunna förklaras. Hen blev en symbol för det moderna Eurovision, för västerländska värderingar och för allt som inte är ryskt. Därigenom kunde Österrike (som i princip aldrig är i final, och inte har några givna poängvänner runt om i Europa) samla röster från både väst och de demokratiska länderna i öst, och därigenom vinna med rätt stor marginal.
Jag kan på en personlig nivå ha stor respekt för detta val, och för det faktum att Conchita som person är oerhört karismatisk, modig och dessutom en fantastisk sångare.
Men, som Christer Björkman uttryckte det innan finalen igår: "Detta är ingen låt man spelar i radion". Detta är en musikallåt, en James Bondlåt - ett shownummer snarare än en högkvalitativ vinnarlåt. Jag drar mig faktiskt inte för att kalla "Rise like a Phoenix" för en av tidernas sämsta vinnarlåtar - även om "I wanna" från 2002 och "Belive in" från 2008 fortfarande är betydligt sämre. Jag hade hellre sett någon annan av de andra låtarna i topp-10 vinna. Men årets startfält var så jämnt att tävlingen istället kom att handla om artisterna - och där fanns redan ifrån början bara en vinnare - Conchita. Punkt slut - det kan ingen säga något annat om.

Conchita tog i och med detta hem Österrikes andra vinst på 59 år; senaste Österrikaren att vinna var Udo Jürgens 1966 med "Merci Cherie". Sedan dess har man som bäst kommit 5:a (1972,1976 & 1989), men däremot kommit sist imponerande 8 gånger. Dessutom har landet sedan semifinalerna infördes 2004 bara kvalificerat sig till final EN gång - 2011. Då slutade man på 18:e plats i finalen. Dessutom hoppade landet av tävlingen mellan 2007-2011 på grund av sina dåliga placeringar och p.g.a östblockets dominans. Snacka om kovändning! Österrikes vinst i år innebar att väst numera är de dominanta, och Conchita är om inte annat den stora symbolen för detta skifte.

2. Sanna Nielsen

Ja, för första gången på länge som stämde tyvärr inte oddsen helt, iallafall inte när det gällde att utse vinnaren. Sanna ledde oddsen innan finalen, även om Österrike och Nederländerna i princip var jämsides med henne. Men oddsen lyckades iallafall förutspå topp 6 rätt hyfsat - Sverige, Österrike, Nederländerna, Armenien och Ungern var alla i toppen hos spelbolagen. Enbart Storbritannien misslyckades - en plats som istället togs över av Ukraina i finalen (som jag också varnade för). Men Sanna tog ändå bronset - och därmed Sveriges tredje pallplats på 4 år - ett galet facit! Den svenska dominansen är alltjämt stor - trots att vi nyligen stod som värdar för tävlingen. Vi kan nog lugnt säga att förbannelsen som legat på "förra årets värd" (d.v.s. att det land som under året innan varit värdar för Eurovision aldrig lyckas särskilt bra i årets tävling) är borta - kanske för gott. Men vi ska nog också vara lite nöjda med att vi slapp arrangera ESC en gång till, det är aldrig bra när ett land dominerar så fullständigt som Irland gjorde under 90-talet. Tredjeplatsen var därför nog en perfekt slutplacering för Sverige, som ändå visar framfötterna. Sen kanske jag nog ändå tycker att "Undo" var den bästa låten i tävlingen, men det var ju en ballad bland många andra - vilket aldrig är lätt. Sanna charmade allt och alla - och jag tycker ändå att årets Eurovision blev minnesvärt ur svenska ögon sett.

 

3. Västblockets triumf & Östblockets kollaps

Okej, dags att redovisa siffror som jag aldrig trodde jag skulle få redovisa:
Topp-3 i finalen bestod av Österrike, Nederländerna och Sverige - tre västländer varav 2 inte varit i topp-3 sedan 70-talet (!!!). Faktum är att Nederländernas andraplats är den bästa placeringen de haft sedan "Dinge-dong" vann 1975 i Stockholm - året efter att ABBA hade vunnit. Österrike var alltså inte den enda nation som överträffade sin egen historia i år alltså. Armenien slutade på 4:e plats, ganska långt bakom Sanna Nielsen - och tog därmed sin andra 4:e plats (den förra kom 2008 med "Qele qele"). Den stora förvåningen var kanske att Armenien (som ju var de stora oddsfavoriterna fram tills i tisdags) "bara" slutade 4:a, trots sitt potentiellt stora stöd i Öst och de västländer med stora armeniska minoriteter. Ungern var hack i häl på Armenien, och slutade 5:a - landets näst bästa placering någonsin! Faktum är att deras första bidrag "Kinek mondjam el vétkeimet" 1994 faktiskt fick en 4:e plats. Landet lär dock fira sin framstående placering, och framförallt lär man stanna kvar i tävlingen nu när även grannen i väst, Österrike, dessutom står som värdar nästa år. Jag får ju samtidigt lyfta fram San Marino - som faktiskt slapp sista platsen och istället placerade sig som 24:e, ett jättesteg för mininationen. Jag vet heller inte hur Polen lyckades, men 14:e platsen var landets bästa placering sedan 2003. Norden gjorde också ett lyckat Eurovision - där alla 5 länder placerade sig mellan 3:e och 15:e plats. Island tog 15:e, medan Finland tog 11:e, samt Danmark 9:e och Norge 8:e.
  
Men det mest sensationella som hände i år är östblockets totala kollaps:
Azerbajdzjan, som de senaste åren kommit 1:a, 2:a, 3:a, 4:a och 5:a  - kom nu på inte mindre än 22:a plats!!!!!!!!!!!! Grekland fick sin sämsta placering sedan 1998 - och slutade på 20:e plats!!!!!
Bästa ex-Jugoslaviska land blev Montenegro på 19:e plats! Kort sagt - fiasko för de stora östländerna. De enda som faktiskt lyckades hyfsat var Ryssland och Ukraina - som vanligt. Deras 6:e och 7:e plats berodde dock mest på välvilliga grannländer snarare än musikalisk kvalitet.
Men faktum kvarstår: av årets topp-10 så är 7 av 10 länder i år Väst- eller Centraleuropeiska (inräknat Ungern). Väst är den nya dominanten.

4. Wonderful Copenhagen

Och danskarna bjöd på tidernas show - mange takk! Faktum är att scenen, programledarna (bortsett från den där konstige Pilou) och alla sketcher var de bästa någonsin. Den enda missen i produktionen var antagligen de lite halvt tråkiga pausnumren - som antagligen hade behövt mer arbete. Men produktionen blev lyckad - och jag vågar utse Köpenhamn 2014 som den mest sevärda i Eurovisionhistorien ändå. Men som åskådare på plats, så var Köpenhamns arrangemang inget att hänga i granen. Jag hoppas (och tror) att Eurovision aldrig mer kommer arrangeras i en övergiven varvslokal i ett industriområde på en konstgjord ö 20 minuter utanför stan. Idén var galen redan när den föreslogs, och var fruktansvärt besvärlig och dyr att genomföra. Eurovision får inte bli någon jädra "Total home make over"-show, utan skall handla om musik, show och besöksvänlighet, men också om en sansad budget. Eurovision får inte bli ett megaevenemang som bara vissa länder har råd att hålla i. Köpenhamn misslyckades på alla de punkterna.

5. En osäker framtid

För en gångs skull så är det nu oerhört spännande att se vad konsekvenserna blir av gårdagskvällens resultat. Vi har ett faktum: En skäggig transvestit vann med ett uppenbart politiskt syfte för ett av de mest klassiska västländerna. Vad gör Ryssland? Och således, vad gör resten av Putin-blocket (Vitryssland, Azerbajdzjan, Armenien). Bojkott? Skriftlig protest? Eller ska man rent av kasta sten i glashus och hävda att pride-rörelsen har korrumperat alla jurygrupper och tagit över tävlingen för att sätta dit Ryssland??? Hahaha!! Putin, som ju älskar att vinna tävlingar och få chansen att arrangera stora evenemang, kliar sig nog i huvudet nu. Vill han verkligen spela med när en transvestit håller i taktpinnen - han som är uttalat homofob och stiftat lagar mot homosexuell propaganda. Åker Ryssland till Österrike nästa år så visar han ju tydligt att han accepterar dessa värderingar - vilket ju vore ett tecken på svaghet för honom. Jag tycker nog det luktar bojkott ifrån östblocket här faktiskt!
Men samtidigt så tror jag att andra västländer nu börjar förstå att de kan vinna tävlingen - och jag är övertygad om att mikronationer såsom Andorra, Monaco och kanske rent av Luxemburg och Liechtenstein nu kan komma tillbaka igen! Liechtenstein är ju dessutom granne till värdlandet - och har uttalat intresse av deltagande förut! San Marinos fina 24:e plats visar ju dessutom att mikronationerna har en plats i finalen!
Min förhoppning ligger dock främst på att Centraleuropa ska komma tillbaka nu när Österrike och Ungern fått så bra slutplaceringar. Tjeckien, Slovakien, Kroatien, Serbien och Bosnien borde ju trots allt komma tillbaka! Eurovision kommer ju trots allt hamna nästgårds för dem!
I nuläget vet vi inget om var eller när Eurovision 2015 kommer att hållas, men österrikiska delegationen har meddelat att Wien eller Salzburg är de mest uppenbara kandidaterna just nu. Preliminärt är den 10, 12, 14 Maj satta som nästa års datum. Ännu en saftig detalj är att Conchita själv meddelat att hen är sugen på att vara programledare nästa år! Kan bli kul, i synnerhet för den ryska televisionen....