söndag 21 februari 2010

Äntligen en riktig schlagerskräll!!!!!!!

Sällan har det känts så här skönt att ha rätt; inte nog med att de svenska skidåkarna triumferade i OS, äntligen fick melodifestivalen en riktig schlagerskräll när Timoteij som första bidrag gick direkt till final - och därmed slog storheter som Darin, Alcazar, Kenneth Gärdestad och Crucified Barbara!
Ändå måste jag erkänna att jag inte helt ärligt kan säga att jag är förvånad. "Kom" var den enda låten som verkligen inte var en typisk mainstream-låt utan på ett härligt folkligt sätt spred glädje ut genom tv-rutorna! Sen sätter sig dessutom refrängen som ett klister på hjärnan, vilket ofta är ett gott tecken på att låten kommer bli en riktig sommarplåga... Inte mig emot!
Av folk man pratat med så tycks alla vara överens om att låten var den bästa ikväll, men få tror att den skulle platsa i Eurovision, något som jag inte skulle hålla med om. Tvärtom har dem senaste åren visat att vi inte borde förvilla oss ut i konstiga musikaliska genrer, utan hålla oss till det vi vet bäst - nämligen en vanlig hederlig opretentiös schlager. Men samtidigt är det fullkomligt omöjligt att förneka att artistens betydelse för låten har blivit större än någonsin, Alexander Rybak som vann ESC förra året kunde sälja sin låt bara genom att visa sig. Dima Bilan, året innan, hade ju egentligen inte ens behövt sjunga - han var ju garanterad 12 poängarna i de länder där hans popularitet var som störst innan tävlingen. Även om dessa två herrar kanske drog mer nytta av sitt utseende än låten, så är jag är övertygad om att samma gäller för de kvinnliga artisterna. Yohanna - som kom 2:a för Island i fjol var helt otippad, men som genom sin karisma (och blonda hår antagligen) lyckades fånga den europeiska publiken i en ballad som utan rätt artist hade blivit rejält akterseglad. Det är tydligt att valet av artist är betydligt viktigare än låten, även om det givetvis handlar mycket om att sticka ut. Häri fungerar Timoteij utmärkt, trots att man inte har paljettklänningar, nakenchocker eller dödslasrar på scenen. Av egen erfarenhet vet jag också att 18-åriga svenska blondiner brukar gå hem på alla sätt i Europa, utan att insinuera någonting givetvis!
I vart fall så är min slutsats att Timoteij skulle hålla den svenska fanan högt i Oslo om vägen bär ända dit efter Globen!
I övrigt inget nytt anser jag, Darins låt var bra men tyvärr en sådan låt som man inte riktigt har koncentrationen eller orken till att lyssna helt till slutet på -man blir plötsligt kissnödig eller riktigt kaffesugen eller byter kanal för att man plötsligt fått en omedelbar ångest över att man missar Curlingmatchen på tvåan... Ja, oavsett så är Darin en artist som säljer- och det brukar räcka för att ta sig till final. Att Alcazar och Crucified Barbara får åka till Örebro är inte heller någon överaskning, om än att det är lite orättvist enligt min mening... Kvällens katt-strypar-varning utfärdas till Johannes Bah-Kuhnke som tydligen måste svalt en pepparrot eller något, för så där falskt sjunger man bara om man är från Holland... Eller England... Meningarna går isär där... Jag tyckte iallafall låten var bra, även om Johannes kunde behövt lite sånglektioner innan.
Tummen upp för Blue-man group! Läskigaste pausunderhållningen sedan Carola flög omkring med stålvajrar i Scandinavium 2003!

Måste också rapportera att två nya bidrag till Eurovision blev klara i Lördagskväll; det handlar om Malta och Makedonien som utsåg sina bidrag. Malta avslutade sin paradoxalt stora melodifestival efter ännu en imponerande 3 timmars final med 20 bidrag, där till sist Thea Garrett stod som segrare med låten "My dream"- en hyfsat stabil låt men som antagligen är helt ofarlig i konkurrensen i Oslo...

Makedoniens uttagning var lite lugnare, men bjöd på fin spänning när vinnaren Gjoko Taneski hamnade på samma poäng som tvåan. I Makedonien väger dock juryns röst tyngre än folkets (trevligt va?), så Gjoko kunde till sist utses som vinnare med låten "Jas Ja imam silata" som kanske bara kan beskrivas som en lightversion av Linkin Park (på makedonska då så klart). Med andra ord: ännu en riktig anka från Balkan.


Nästa vecka har vi hört alla bidrag i Melodifestivalen, i synnerhet Peter Jöbacks låt som antagligen är den största favoriten som ännu inte spelats. Spännande!
Tills dess: Bye Bye Baby, Baby Good bye!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar