Medan Norge går från klarhet till klarhet kämpar svenska Melodifestivalen med att överhuvudtaget få nån finalklass på låtarna. Med bara några dagar kvar till Melodifestivalens andra deltävling i Göteborg, verkar det som kvaliteten har stagnerat fullkomligt. Inte en hit så långt ögat kan nå!
1. Ulrik Munther – "Soldiers"
En knackig låt i medeltempo med en pojke i målbrottet. Precis lika intressant som det låter.
2. Top Cats – "Baby Doll"
The Playtones fast lite mindre rockigt. Rockabilly har ju bevisligen fungerat rätt nyligen, men det här är 2012 - skärp er!
3. Sonja Aldén – "I din himmel"
Och där dog Sonja Aldéns solokarriär... Inte en superdålig ballad - däremot supertråkig.
4. Andreas Lundstedt – "Aldrig aldrig"
Och Andreas Lundstedts solokarriär dog redan under 90-talet... Detta är bara patetiskt - överambitiös dansrutin till disko på svenska. Falukorven känns farlig och exotisk i jämförelse.
5. Timoteij – "Stormande hav"
Måttlig medeltempo låt, inte i närheten av "Kom" från 2010. Långtifrån den schlagerdänga som gjorde gruppen känd, men likt förbaskat bland de bästa låtarna i ett annars svagt startfält.
6. David Lindgren – "Shout It Out"
Denna tämligen okände musikalartist är kvällens stora utropstecken - som bär kvällens utan tvivel mest fartfyllda och spännande låt. Borde gå vidare - men med tanke på hans låga kändisskap lär han tyvärr försvinna bort ganska tidigt. Suck.
7. Mimi Oh – "Det går för långsamt"
80-tals retro när det är som sämst. På svenska dessutom. Ännu en lång suck. Kan dock hålla med om att 3 minuter verkligen går för långsamt - 1 minut hade räckt.
8. Thomas Di Leva – "Ge aldrig upp"
Thomas borde givit upp för länge sen. Ännu en trist di Leva-låt med flummig text och mediokert arrangemang. En trist krona på det trista verket.
Jag blir för varje lördagkväll mer övertygad om att Sverige återigen kommer missa Eurovisionfinalen i år likväl, även om jag ironiskt nog ser att vi har åtskilliga svenska vinstchanser utanför Sverige! Cyperns bidrag är svenskt, genom sina svenska låtförfattare, och måste utan några som helsta tvivel vara förhandsfavoriten just nu!
När låtarna i den irländska uttagningen offentliggjordes och släpptes idag, står det klart att Jedward (de irländska tvillingarna med lustiga frisyrer från förra året ni vet) är tillbaka i leken med en ny låt skriven av svenska Nick Jarl; "Waterline" är ett solklart eurovisionbidrag som förmodligen är irländarnas största chans på vinst i Europa sedan dominansen under 90-talet.
Lyssna och lär svenska schlagerartister - så här ska schlager låta!
torsdag 9 februari 2012
söndag 5 februari 2012
Svenska Melodifestivalen igång igen - men Norska är överlägsen
Växjö 21.30 Lördagen den 4:e Februari:
- Loreen och Dead by April för första gången klara för Melodifestivalfinalen.
- Sean Banan och Torsten Flinck visar att man inte behöver vara musiker för att lyckas i MF.
- Torsten Flinck har blivit stämplad "snuskgubbe" efter att ha tafsat på programledarinnan.
- Gina Dirawi har blivit Sveriges nya humorstjärnskott
- Alla hoppas ha glömt det usla startfältet tills nästa vecka.
Florø 21.30 Lördagen den 4:e Februari:
- Den grammy-belönade 76-årige countrysångaren Bobby Bare är klar för final i Norsk Melodi Grand Prix efter att ha vunnit delfinalen i Florø
- 16 åriga Yaseen och Julie Maria är också klara för final med en sång om Terrordåden i Oslo i somras.
- Svenske låtskrivaren Figge Boström är klar för final med bidraget "Stay"
- Finalfältet i Oslo nästa lördag är det bästa någonsin i Nordisk historia.
Vi vill gärna tro att Sverige är det bästa och mest musikaliska landet i Norden, men sällan har så många haft så fel om något så viktigt! I år är Norge fullständigt överlägsna oss i all form av musikalitet - Norska Melodi Grand Prix 2012 bjuder på modern house, dubstep, country och hip-hop, elektropop, disneyballader och klassisk rock samt rockabilly. Stor blandning - men med hög kvalitet! Detta är nått som svenska melodifestivalen konstigt nog inte bryr sig om - Sean Banan och Torsten Flinck är pinsamma bevis på att artisten är mycket, mycket, mycket viktigare än låten här. TRAGISKT. Som svensk skäms man när Sean Banan INLEDER svenska melodifestivalen med en spira av bananer. I Norge förekommer inga komiker, istället importerar man in AMERIKANSKA kändisar som vunnit grammys för sin musik. Men de är ju inte kända här, och då bryr sig ingen. TRAGISKT.
Nog för att svenska melodifestivalen är en show utan dess like som Norska MGP inte kan konkurrera med underhållningsmässigt - det är en annan sak! I Norge är musiken det viktiga - det är ju det som syns i Eurovision, inte showen och TV-produktionen.
Nåja. Jag är iallafall mycket stolt över att Loreen fick finalbiljett - hennes röst var överlägsen alla andras och hennes framförande fick tiden att stanna - men en vinnarlåt är det inte! En vinnarlåt är definitivt inte heller growl-låten Mystery med Dead by April som vann den andra finalbiljetten. Jag känner på mig att den gick vidare mest p.g.a. nyhetsvärdet i growldelen av sången. Med tanke på kvaliteten i övriga startfältet var det kanske bara att förvänta sig.
Tycker dock synd om Abalone Dots som hade den klar vackraste låten - mycket oförtjänt placering!
Är dock mycket nöjd med att svenska folket tackade storheterna Afro-dite, Marie Serneholt och The Moniker med att inte ge dem några biljetter till fortsatt tävlan - maken till fantasilösa och intetsägande bidrag har jag aldrig sett från så framträdande artister!
Ser nu dock fram emot Timoteij, Ulrik Munther, Sonja Aldén och Thomas di Leva nästa Lördag - det kan bara bli bättre nu!
- Loreen och Dead by April för första gången klara för Melodifestivalfinalen.
- Sean Banan och Torsten Flinck visar att man inte behöver vara musiker för att lyckas i MF.
- Torsten Flinck har blivit stämplad "snuskgubbe" efter att ha tafsat på programledarinnan.
- Gina Dirawi har blivit Sveriges nya humorstjärnskott
- Alla hoppas ha glömt det usla startfältet tills nästa vecka.
Florø 21.30 Lördagen den 4:e Februari:
- Den grammy-belönade 76-årige countrysångaren Bobby Bare är klar för final i Norsk Melodi Grand Prix efter att ha vunnit delfinalen i Florø
- 16 åriga Yaseen och Julie Maria är också klara för final med en sång om Terrordåden i Oslo i somras.
- Svenske låtskrivaren Figge Boström är klar för final med bidraget "Stay"
- Finalfältet i Oslo nästa lördag är det bästa någonsin i Nordisk historia.
Vi vill gärna tro att Sverige är det bästa och mest musikaliska landet i Norden, men sällan har så många haft så fel om något så viktigt! I år är Norge fullständigt överlägsna oss i all form av musikalitet - Norska Melodi Grand Prix 2012 bjuder på modern house, dubstep, country och hip-hop, elektropop, disneyballader och klassisk rock samt rockabilly. Stor blandning - men med hög kvalitet! Detta är nått som svenska melodifestivalen konstigt nog inte bryr sig om - Sean Banan och Torsten Flinck är pinsamma bevis på att artisten är mycket, mycket, mycket viktigare än låten här. TRAGISKT. Som svensk skäms man när Sean Banan INLEDER svenska melodifestivalen med en spira av bananer. I Norge förekommer inga komiker, istället importerar man in AMERIKANSKA kändisar som vunnit grammys för sin musik. Men de är ju inte kända här, och då bryr sig ingen. TRAGISKT.
Nog för att svenska melodifestivalen är en show utan dess like som Norska MGP inte kan konkurrera med underhållningsmässigt - det är en annan sak! I Norge är musiken det viktiga - det är ju det som syns i Eurovision, inte showen och TV-produktionen.
Nåja. Jag är iallafall mycket stolt över att Loreen fick finalbiljett - hennes röst var överlägsen alla andras och hennes framförande fick tiden att stanna - men en vinnarlåt är det inte! En vinnarlåt är definitivt inte heller growl-låten Mystery med Dead by April som vann den andra finalbiljetten. Jag känner på mig att den gick vidare mest p.g.a. nyhetsvärdet i growldelen av sången. Med tanke på kvaliteten i övriga startfältet var det kanske bara att förvänta sig.
Tycker dock synd om Abalone Dots som hade den klar vackraste låten - mycket oförtjänt placering!
Är dock mycket nöjd med att svenska folket tackade storheterna Afro-dite, Marie Serneholt och The Moniker med att inte ge dem några biljetter till fortsatt tävlan - maken till fantasilösa och intetsägande bidrag har jag aldrig sett från så framträdande artister!
Ser nu dock fram emot Timoteij, Ulrik Munther, Sonja Aldén och Thomas di Leva nästa Lördag - det kan bara bli bättre nu!
lördag 4 februari 2012
Inför Växjö - låga förväntningar är nyttigt i början
Efter att ha hört samtliga låtar i kvällens delfinal i Melodifestivalen, verkar det närmast kusligt öde på hitfronten. Däremot verkar experter, bettingbolag och publik eniga: Loreen och Sean Banan går vidare. I ena fallet är det ett fall framåt för en oerhört skicklig allsidig artist med fantastisk röst och scennärvaro men med låt som kanske inte är den bästa, och i andra fallet en komiker som stereotyper sig själv, sitt folk och alla andra som tror på fördomar, med en låt som däremot sitter som ett plåster i huvudet efteråt. Gissa vem som är vem!
Jag vågar nog säga att toppen ikväll kommer bestå av Loreen och Sean Banan, tyvärr. Loreen förtjänar visserligen finalplatsen, men Melodifestivalen behöver inte fler förvirrade komiker i tävlingen - men gärna i pausunderhållningen! Har svårt att se Sean Banan funka utomlands om jag säger så... Vad beträffar det övriga startfältet så är det en öppen fråga. Stolpskotten fullständigt haglar in, med growlsång, dramatensång och nakenchocker som visserligen erbjuder ren underhållning - men av det mer skadeglada epitetet. Att "Dead by April" ses som en seriös utmanare till finalplatserna har jag svårt att förstå, för mig är och förblir growl en genre som gärna får dö ut, helst ikväll vid 20.30-snåret. Sen kan man tycka vad som helst om att ge "ytterligare dimensioner" till melodifestivalen - men growl hör inte hit!
Marie Serneholt bör förbjudas sjunga i melodifestivalen, inte p.g.a. att hon sjunger dåligt, utan för hennes taskiga musiksmak. Salt och peppar hör hemma på matbordet - inte i melodifestivalen! Låten är trots sin titel, tämligen smaklös och tunn, den irriterar gommen och ger en lång och orolig känsla i magen. Sverige behöver inte fler magsår, men gärna bra musik - något som Marie tyvärr inte kan erbjuda.
Torsten Flinck och hans revolutionsorkester erbjuder 3 minuter dramaten-psykos med en knarkare som uppenbarligen inte varit tillräckligt länge på torken. Visst passar Flinck i smärtsamma dramatenföreställningar som Måsen och fan o hans moster, men på en melodifestivalscen ska man sjunga - inte recitera låttexterna! Visst finns en charm med en skådespelare som agerar sången istället för att sjunga den - men låt stackarn inte åka till globen för att göra det! Bespar oss och honom den skammen!
Abalone Dots gjorde (som en av få) ett mycket bra intryck och kan enligt mig vara på god väg mot en andra chansen final - om bara scenshowen inte blir en generisk sitta-och-se-helig-ut-föreställning. Dock ska krävas en hel del om ett så pass okänt band skall lyckas locka röster på en sådan skala att man tar sig enda till final - men i detta svaga startfält är nog allt möjligt.
Afro-dite gör sin standardprocedur- vilket ju vanligtvis brukar räcka till final. Låt oss hoppas att detta därför blir en ovanlig melodifestival. Att man överhuvudtaget ser denna låt i Melodifestivalen 2012 är ett mysterium, något som förstärks av det faktum att Afro-dite inte ens sjunger särskilt bra.
En som också har problem med att passa in är The Moniker, Daniel Lindström, som denna gång valt att framföra en unik låt introvert låt istället för en trallvänlig publikfriande låt som förra årets. Jag funderar om det kanske rent av är så att han inte ens är intresserad av att gå vidare, utan är med mest för att bevisa att han inte är så mainstream som han utgav sig för att vara förra året? hmm... Musiker är underliga människor.
Summa summarum:
Till final: Loreen och Sean Banan
Till andra chansen: Abalone Dots och hmm... Afro-dite? Ärligt talat är det mest en fråga om vem som gör minst skada.
Låt oss be en stilla bön om att de tre mycket uppmärksammade programledarinnorna Sarah Dawn Finer, Helena Bergström och Ana Gina väger upp det mycket magra startfältet. De tävlingar som under de sista 10 åren letts enbart av kvinnor har varit ganska många - Lena Phillipsson 2006 och Petra Mede 2009. Båda kritiserades inledningsvis - men kom ut som vinnare i efterhand -även om jag nog anser Petra Mede som den sämsta programledarinnan vi haft sedan Karin Falck gjorde bort sig som programledare i Stockholms Eurovision 1975 ("How much is twelve in France?").
Nåja, alla goda ting är ju tre -låt oss hoppas att Sarah, Helena och Ana slipper vassa tungor och onda ögon efter ikväll, de har ju iallafall scenvana.
Glöm inte 20.00 ikväll - Gör ni det är ni inte välkomna på internet igen - bara så ni vet!
Jag vågar nog säga att toppen ikväll kommer bestå av Loreen och Sean Banan, tyvärr. Loreen förtjänar visserligen finalplatsen, men Melodifestivalen behöver inte fler förvirrade komiker i tävlingen - men gärna i pausunderhållningen! Har svårt att se Sean Banan funka utomlands om jag säger så... Vad beträffar det övriga startfältet så är det en öppen fråga. Stolpskotten fullständigt haglar in, med growlsång, dramatensång och nakenchocker som visserligen erbjuder ren underhållning - men av det mer skadeglada epitetet. Att "Dead by April" ses som en seriös utmanare till finalplatserna har jag svårt att förstå, för mig är och förblir growl en genre som gärna får dö ut, helst ikväll vid 20.30-snåret. Sen kan man tycka vad som helst om att ge "ytterligare dimensioner" till melodifestivalen - men growl hör inte hit!
Marie Serneholt bör förbjudas sjunga i melodifestivalen, inte p.g.a. att hon sjunger dåligt, utan för hennes taskiga musiksmak. Salt och peppar hör hemma på matbordet - inte i melodifestivalen! Låten är trots sin titel, tämligen smaklös och tunn, den irriterar gommen och ger en lång och orolig känsla i magen. Sverige behöver inte fler magsår, men gärna bra musik - något som Marie tyvärr inte kan erbjuda.
Torsten Flinck och hans revolutionsorkester erbjuder 3 minuter dramaten-psykos med en knarkare som uppenbarligen inte varit tillräckligt länge på torken. Visst passar Flinck i smärtsamma dramatenföreställningar som Måsen och fan o hans moster, men på en melodifestivalscen ska man sjunga - inte recitera låttexterna! Visst finns en charm med en skådespelare som agerar sången istället för att sjunga den - men låt stackarn inte åka till globen för att göra det! Bespar oss och honom den skammen!
Abalone Dots gjorde (som en av få) ett mycket bra intryck och kan enligt mig vara på god väg mot en andra chansen final - om bara scenshowen inte blir en generisk sitta-och-se-helig-ut-föreställning. Dock ska krävas en hel del om ett så pass okänt band skall lyckas locka röster på en sådan skala att man tar sig enda till final - men i detta svaga startfält är nog allt möjligt.
Afro-dite gör sin standardprocedur- vilket ju vanligtvis brukar räcka till final. Låt oss hoppas att detta därför blir en ovanlig melodifestival. Att man överhuvudtaget ser denna låt i Melodifestivalen 2012 är ett mysterium, något som förstärks av det faktum att Afro-dite inte ens sjunger särskilt bra.
En som också har problem med att passa in är The Moniker, Daniel Lindström, som denna gång valt att framföra en unik låt introvert låt istället för en trallvänlig publikfriande låt som förra årets. Jag funderar om det kanske rent av är så att han inte ens är intresserad av att gå vidare, utan är med mest för att bevisa att han inte är så mainstream som han utgav sig för att vara förra året? hmm... Musiker är underliga människor.
Summa summarum:
Till final: Loreen och Sean Banan
Till andra chansen: Abalone Dots och hmm... Afro-dite? Ärligt talat är det mest en fråga om vem som gör minst skada.
Låt oss be en stilla bön om att de tre mycket uppmärksammade programledarinnorna Sarah Dawn Finer, Helena Bergström och Ana Gina väger upp det mycket magra startfältet. De tävlingar som under de sista 10 åren letts enbart av kvinnor har varit ganska många - Lena Phillipsson 2006 och Petra Mede 2009. Båda kritiserades inledningsvis - men kom ut som vinnare i efterhand -även om jag nog anser Petra Mede som den sämsta programledarinnan vi haft sedan Karin Falck gjorde bort sig som programledare i Stockholms Eurovision 1975 ("How much is twelve in France?").
Nåja, alla goda ting är ju tre -låt oss hoppas att Sarah, Helena och Ana slipper vassa tungor och onda ögon efter ikväll, de har ju iallafall scenvana.
Glöm inte 20.00 ikväll - Gör ni det är ni inte välkomna på internet igen - bara så ni vet!
torsdag 2 februari 2012
Oj vilket bra startfält - NOT!
Efter att ha hört en minut av varje låt i delfinal 1, så verkar det som att musikälskarna kanske borde kasta in handduken redan innan åttasnåret på Lördag. Den första delfinalens startfält är så svagt att till och med Sean Banan framstår som ett musikaliskt geni i jämförelse med de andra medtävlarna. Den enda artisten som man verkligen får en genuin musikalisk upplevelse av är Loreen, men förväntningarna skall nog inte ställas allt för högt där heller - än så länge har bara den inledande dramatiska minuten av scenframträdandet lagts ut.
1. Sean Banan – "Sean Den Förste Banan"
Invandrarromantisk schlagerpop i blågult och älghalskedjor. Ingen är förvånad. Sean kör sitt race fullt ut och kommer antagligen skapa den enda partystämningen under hela kvällen. Känns just nu som en given finalist.
2. Abalone Dots – "På väg"
GÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄSP! Låten på den fruktade andraplatsen är sedvanligt tråkigt och meningslöst. Finns inget mer att tillägga - ingen kommer att komma ihåg denna låt ändå efter lördag 21.30
3. The Moniker – "I Want To Be Chris Isaak ..."
Trodde faktiskt att The Moniker skulle lyckas även i år, men den här låten är bara så sjukt konstig och svårlyssnad att jag nog tvivlar på att han överhuvudtaget går vidare till andra röstningsomgången! Nog för att han kommer bjuda på scenshow - men med en låt som är som tagen som ur ett LSD-rus! Sorry...
4. Afro-Dite – "The Boy Can Dance"
Ha. Ha. Ha. Funkade knappt 2002, funkade inte 2003, inte en chans 2012. Trots att man ständigt har sitt karaktäristiska "shake it" och generiska discodans så har Afro-dite sedan länge passerat bäst före datumet. De enda rösterna lär komma från 00-tals nostalgiker.
5. Dead by April – "Mystery"
Growl i Melodifestivalen? Ha. Ha. Ha. Nej, det är inget skämt, även om låten faktiskt får en att tro att det är ett skämt. Om man visserligen tycker att growl är en hyvens sångstil, så kommer man kanske lägga några röster på detta bidrag, men troligen så är dessa människor såpass få och såpass intetittande på melodifestivalen, att detta bidrag enbart kommer spelas för folk som håller för öronen och låtsas vara nånannanstans.
6. Marie Serneholt – "Salt And Pepper"
Detta är definitionen av ett riktigt klistrigt tuggummi. Otroligt irriterande och enformigt, och titeln upprepas tills öronen blöder. Därför är den en given topplacering - Men låt alla bli varnade - om en månad kommer denna låt vara hatobjektet nr. 1 för alla med IQ över 5.
7. Thorsten Flinck & Rev... – "Jag reser mig igen"
Ha. Ha. Ha. En knarkande dramatiker med en finlandsbåtsorkester sjungandes en avskalad och temposänkt version av Eldkvarns "3ans spårvagn genom ljuva livet". Kan ju inte bli annat än bra eller? NOT! Slå på 4:an i tre minuter eller nått när denna skitlåt kommer på. Torsten vill bara ha uppmärksamhet...
8. Loreen – "Euphoria"
Den enda låt med någon överhuvudsaklig standard. Men trots detta är låten ljusår ifrån Loreens hit förra året "My heart is refusing me". Tråkigt att detta antiklimax ska behöva avsluta en så medioker och tråkig första deltävling - men Loreen slår iallafall alla andra artister med hästlängder - hoppas hon går till final, det förtjänar hon.
Inväntar med spänning att få höra låtarna i sin helhet på Lördag, kanske blir domen inte lika hård då. Eller???
1. Sean Banan – "Sean Den Förste Banan"
Invandrarromantisk schlagerpop i blågult och älghalskedjor. Ingen är förvånad. Sean kör sitt race fullt ut och kommer antagligen skapa den enda partystämningen under hela kvällen. Känns just nu som en given finalist.
2. Abalone Dots – "På väg"
GÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄSP! Låten på den fruktade andraplatsen är sedvanligt tråkigt och meningslöst. Finns inget mer att tillägga - ingen kommer att komma ihåg denna låt ändå efter lördag 21.30
3. The Moniker – "I Want To Be Chris Isaak ..."
Trodde faktiskt att The Moniker skulle lyckas även i år, men den här låten är bara så sjukt konstig och svårlyssnad att jag nog tvivlar på att han överhuvudtaget går vidare till andra röstningsomgången! Nog för att han kommer bjuda på scenshow - men med en låt som är som tagen som ur ett LSD-rus! Sorry...
4. Afro-Dite – "The Boy Can Dance"
Ha. Ha. Ha. Funkade knappt 2002, funkade inte 2003, inte en chans 2012. Trots att man ständigt har sitt karaktäristiska "shake it" och generiska discodans så har Afro-dite sedan länge passerat bäst före datumet. De enda rösterna lär komma från 00-tals nostalgiker.
5. Dead by April – "Mystery"
Growl i Melodifestivalen? Ha. Ha. Ha. Nej, det är inget skämt, även om låten faktiskt får en att tro att det är ett skämt. Om man visserligen tycker att growl är en hyvens sångstil, så kommer man kanske lägga några röster på detta bidrag, men troligen så är dessa människor såpass få och såpass intetittande på melodifestivalen, att detta bidrag enbart kommer spelas för folk som håller för öronen och låtsas vara nånannanstans.
6. Marie Serneholt – "Salt And Pepper"
Detta är definitionen av ett riktigt klistrigt tuggummi. Otroligt irriterande och enformigt, och titeln upprepas tills öronen blöder. Därför är den en given topplacering - Men låt alla bli varnade - om en månad kommer denna låt vara hatobjektet nr. 1 för alla med IQ över 5.
7. Thorsten Flinck & Rev... – "Jag reser mig igen"
Ha. Ha. Ha. En knarkande dramatiker med en finlandsbåtsorkester sjungandes en avskalad och temposänkt version av Eldkvarns "3ans spårvagn genom ljuva livet". Kan ju inte bli annat än bra eller? NOT! Slå på 4:an i tre minuter eller nått när denna skitlåt kommer på. Torsten vill bara ha uppmärksamhet...
8. Loreen – "Euphoria"
Den enda låt med någon överhuvudsaklig standard. Men trots detta är låten ljusår ifrån Loreens hit förra året "My heart is refusing me". Tråkigt att detta antiklimax ska behöva avsluta en så medioker och tråkig första deltävling - men Loreen slår iallafall alla andra artister med hästlängder - hoppas hon går till final, det förtjänar hon.
Inväntar med spänning att få höra låtarna i sin helhet på Lördag, kanske blir domen inte lika hård då. Eller???
onsdag 1 februari 2012
Vem vinner Melodifestivalen 2012?
Svaret är enkelt: Björn Ranelid! Iallafall om han själv får bestämma. Lyckligtvis är det dock inte så. Tvärtom verkar det som att Melodifestivalen 2012 kommer att handla om veteranerna mot nykomlingarna, det gamla mot det nya, schlager mot elektropop. Och någonstans i den smeten blandar sig alltså Björn Ranelid in, tillsammans med andra självklarheter som Sean Banan och Torsten Flinck... Tack så mycket för att ni höjer standarden i Melodifestivalen - det är ju precis er som vi behöver: Uppblåsta, självupptagna skådespelare och poeter med för mycket fritid och för lite förstånd! Inte för att det finns någon som helst risk att någon av dem vinner, men det känns bara så nedrans surt att dem ska ta upp platser för riktiga musiker...
Nåja. Det ska iallafall bli kul att se Björn Ranelids min när han blir utslagen. Risken är stor för episk poetisk catfight backstage...
Men vilka kommer då att vara artisterna att räkna med i Melodifestivalfinalen 2012?
Låt oss konstatera att Danny Saucedo bör vara den största favoriten - statistiken; 3:a (2009) och 2:a (2011) talar sitt tydliga språk. Dessutom ligger han ju ganska mycket i linje med det som borde funka i Europa, även om vi ännu inte vet något om hans låt mer än att den heter "amazing".
De artister som borde ses som de stora utmanarna är med största sannolikhet The Moniker, Timoteij och Charlotte Perrelli, men kanske kan även Love Generation, Ulrik Munther, Molly Sandén och Andreas Johnsson komma att överraska.
The Moniker alias Daniel "oh my god" Karlsson, var i topp 3 förra året trots en låt som lika gärna kunde varit med i Melodifestivalen 1968 - vilket är en stark indikation på att han nog inte borde räknas bort i år heller. Någon vinnare lär han dock knappast bli om inte hans något "annorlunda" musikstil plötsligt blir mainstream som av ett magiskt trollslag.
Timoteij gjorde ju 2010 års mest trallvänliga schlager och kom 5:a med dunder och brak då. I år väntar antagligen en repris, kanske denna gång med ett scenframträdande där tjejerna faktiskt rör på sig.
1999 års schlagerdrottning är ju också tillbaka; Charlotte Perrelli! Hon har tydligen glömt fiaskot i Belgrad 2008 då hon blev kungligt akterseglad i finalen efter att ha fått en gratis biljett dit av allehanda juryer (både i Eurovision semifinalen och Melodifestivalfinalen). Nu vill hon tydligen göra om samma misstag en gång till - har hon tur hamnar jorden i ett astronomiskt maskhål och transporteras bakåt i tiden till år 1999 igen så att hennes stil och musik faktiskt går hem internationellt!
Av de mer intressanta bidragen står popgruppen Love Generation ut, som återigen har en låt skriven av RedOne. Frågan är om det funkar den här gången? Är Sverige beredda att skicka en låt skriven av nån annan än Fredrik Kempe eller Bobby Ljunggren?!??! Troligen inte.
Kan lillskiten Ulrik Munther komma att skapa rubriker då? Pojken har onekligen haft en raketkarriär, då han redan vunnit lilla melodifestivalen och dessutom varit med i TV ett otal gånger - trots sin sköra ålder på 17 år. I Norge har vinnare av "lilla melodifestivalen" länge varit givna stjärnor i "stora melodifestivalen" och i år ser det till och med ut som att norrmännen kommer skicka nån av dem till Eurovision. I Sverige så känns det dock snarare som att en annan ung lilla melodifestivalenvinnare kommer göra bättre ifrån sig, Molly Sandén. 2009 lyckades hon komma sist i finalen, men denna gång har hon bidrag som lyckligtvis inte är skrivet av Ingela "Generiska Pling" Forsman. Har hon tur kan låten rent av vara orginell denna gång! Då blir det säkerligen final för Eric Saades första dam.
Sen har vi ju alltid Andreas Johnsson, som aldrig aldrig aldrig ger sig. Ska han äntligen få vinna? Han beskriver sin låt denna gång som en blandning av U2, Blur och gospel. Nåja, det lär ju ingen annan kunna konkurrera med iallafall....
Sen har vi ju de schlagerarkeologiska fynden som tydligen inte heller insett att deras bästa tid var då: Lotta Engberg och Christer Sjögren, Andreas Lundstedt, Thomas di Leva, Afro-Dite och Lisa Miskovsky. Alla har det gemensamt att de hade stora hits för mer än tio år sedan, men sedan dess mest synts i på Diggiloo-turnéerna. Att dessutom Lasse "Främling, Eloise, Vem är du vem är jag" Holm och Lars "Dille - tusen och en natt" Diedricsson skrivit låten till Lotta Engberg och Christer Sjögren gör inte saken bättre. Vi vill inte ha fyra bugg och en coca-cola!
Förhoppningarna på 2012 års Melodifestival är stora - det är det gamla mot det nya som kommer att bli den verkliga kampen i år. Men vem vinner? - Danny. Kanske.
Nåja. Det ska iallafall bli kul att se Björn Ranelids min när han blir utslagen. Risken är stor för episk poetisk catfight backstage...
Men vilka kommer då att vara artisterna att räkna med i Melodifestivalfinalen 2012?
Låt oss konstatera att Danny Saucedo bör vara den största favoriten - statistiken; 3:a (2009) och 2:a (2011) talar sitt tydliga språk. Dessutom ligger han ju ganska mycket i linje med det som borde funka i Europa, även om vi ännu inte vet något om hans låt mer än att den heter "amazing".
De artister som borde ses som de stora utmanarna är med största sannolikhet The Moniker, Timoteij och Charlotte Perrelli, men kanske kan även Love Generation, Ulrik Munther, Molly Sandén och Andreas Johnsson komma att överraska.
The Moniker alias Daniel "oh my god" Karlsson, var i topp 3 förra året trots en låt som lika gärna kunde varit med i Melodifestivalen 1968 - vilket är en stark indikation på att han nog inte borde räknas bort i år heller. Någon vinnare lär han dock knappast bli om inte hans något "annorlunda" musikstil plötsligt blir mainstream som av ett magiskt trollslag.
Timoteij gjorde ju 2010 års mest trallvänliga schlager och kom 5:a med dunder och brak då. I år väntar antagligen en repris, kanske denna gång med ett scenframträdande där tjejerna faktiskt rör på sig.
1999 års schlagerdrottning är ju också tillbaka; Charlotte Perrelli! Hon har tydligen glömt fiaskot i Belgrad 2008 då hon blev kungligt akterseglad i finalen efter att ha fått en gratis biljett dit av allehanda juryer (både i Eurovision semifinalen och Melodifestivalfinalen). Nu vill hon tydligen göra om samma misstag en gång till - har hon tur hamnar jorden i ett astronomiskt maskhål och transporteras bakåt i tiden till år 1999 igen så att hennes stil och musik faktiskt går hem internationellt!
Av de mer intressanta bidragen står popgruppen Love Generation ut, som återigen har en låt skriven av RedOne. Frågan är om det funkar den här gången? Är Sverige beredda att skicka en låt skriven av nån annan än Fredrik Kempe eller Bobby Ljunggren?!??! Troligen inte.
Kan lillskiten Ulrik Munther komma att skapa rubriker då? Pojken har onekligen haft en raketkarriär, då han redan vunnit lilla melodifestivalen och dessutom varit med i TV ett otal gånger - trots sin sköra ålder på 17 år. I Norge har vinnare av "lilla melodifestivalen" länge varit givna stjärnor i "stora melodifestivalen" och i år ser det till och med ut som att norrmännen kommer skicka nån av dem till Eurovision. I Sverige så känns det dock snarare som att en annan ung lilla melodifestivalenvinnare kommer göra bättre ifrån sig, Molly Sandén. 2009 lyckades hon komma sist i finalen, men denna gång har hon bidrag som lyckligtvis inte är skrivet av Ingela "Generiska Pling" Forsman. Har hon tur kan låten rent av vara orginell denna gång! Då blir det säkerligen final för Eric Saades första dam.
Sen har vi ju alltid Andreas Johnsson, som aldrig aldrig aldrig ger sig. Ska han äntligen få vinna? Han beskriver sin låt denna gång som en blandning av U2, Blur och gospel. Nåja, det lär ju ingen annan kunna konkurrera med iallafall....
Sen har vi ju de schlagerarkeologiska fynden som tydligen inte heller insett att deras bästa tid var då: Lotta Engberg och Christer Sjögren, Andreas Lundstedt, Thomas di Leva, Afro-Dite och Lisa Miskovsky. Alla har det gemensamt att de hade stora hits för mer än tio år sedan, men sedan dess mest synts i på Diggiloo-turnéerna. Att dessutom Lasse "Främling, Eloise, Vem är du vem är jag" Holm och Lars "Dille - tusen och en natt" Diedricsson skrivit låten till Lotta Engberg och Christer Sjögren gör inte saken bättre. Vi vill inte ha fyra bugg och en coca-cola!
Förhoppningarna på 2012 års Melodifestival är stora - det är det gamla mot det nya som kommer att bli den verkliga kampen i år. Men vem vinner? - Danny. Kanske.
tisdag 31 januari 2012
Back online!
Äntligen är jag tillbaka efter några förlorade schlagersäsonger där google slarvat bort mina inloggningsuppgifter - FAIL!
Nu är jag dock tillbaka inför 2012 års schlagersäsong - historiens bästa!
Godbitar att se fram emot:
Torsten Flinck i Melodifestivalen
Björn Ranelid i Melodifestivalen
Thomas di Leva i Melodifestivalen
Tre kvinnliga programledarinnor
Giganternas Kamp: Lasse Holm, Lotta Engberg, Charlotte Perrelli, Afro-dite...
Kommer Azerbadzjan att hinna bygga sin monumentala glasarena i tid?
Hur många svenskar blir vi i Baku? Cypern bidrar redan med en!
Kommer Kaukasus fortsätta dominansen i tävlingen?
Kommer Sverige att kunna följa upp Saades framgångar från ifjol?
Kommer det att bli någon ny nakenchock av Afro-dite?
Time will tell....
Nu är jag dock tillbaka inför 2012 års schlagersäsong - historiens bästa!
Godbitar att se fram emot:
Torsten Flinck i Melodifestivalen
Björn Ranelid i Melodifestivalen
Thomas di Leva i Melodifestivalen
Tre kvinnliga programledarinnor
Giganternas Kamp: Lasse Holm, Lotta Engberg, Charlotte Perrelli, Afro-dite...
Kommer Azerbadzjan att hinna bygga sin monumentala glasarena i tid?
Hur många svenskar blir vi i Baku? Cypern bidrar redan med en!
Kommer Kaukasus fortsätta dominansen i tävlingen?
Kommer Sverige att kunna följa upp Saades framgångar från ifjol?
Kommer det att bli någon ny nakenchock av Afro-dite?
Time will tell....
torsdag 9 september 2010
Ny startuppställning i Eurovision?????
I dagarna har mycket hänt som chockat schlagervärlden. Inte nog med att den högste av högste, överste scrutineerern själv; Svante Stockselius, har valt att avgå efter 6 års trogen schlagertjänst i Eurovision Song Contest. Få svenskar förstår tyvärr hur otroligt viktig han har varit för tävlingen - inte nog med att han införde semifinalsystemet (enligt svensk modell) - han gjorde också om röstningssystemet så blockröstningen upphävdes. Få personer i Eurovisionens historia har gjort ett sådant stort avtryck efter sig - en svensk revolutionär i sann mening!
Så vad kommer att hända nu? Vem tar över? Ja, ett namn sätter sig genast på allas läppar - till och med utomlands - Christer "der Führer" Björkman. JUST DET. Få personer har lika mycket cred i Europas schlagervärld just nu, som Christer. Inte nog med att han hållit i den svenska uttagningen som år på år överglänser alla andra europeiska uttagningar i kostnader och storlek - han är också flitig expert i utländska "tycka till"-program och dessutom jurymedlem i allehanda uttagningar. En riktig schlagerräv. Dessutom är han ju svensk, vilket per automatik innebär att han kan ordning och reda. Plus att han ju vet vad han vill och krånglar helt inte till det. Det faktum att han lyckats få Melodifestivalen så populär men ändå under sina 6 år som "führer" hittills bara lyckats få till 2 topp-15 placeringar för Sverige, tycks inte folket runt om i Europa bry sig om. Men själv bugar och bockar jag för att slippa Björkman i melodifestivalen - i Eurovision kan han iallafall inte själv kontrollera vilka låtar som får vara med eller inte.
En annan lika chockande nyhet är att Italien nu på allvar börjar tala om att återvända till Eurovisionen! Fast än är det många saker som ska stämma för att det forna storlandet med 2 vinster i bagaget ska kunna få återvända.
Tanken är att vinnaren i det nystartade programmet X-Factor skall representera Italien i ESC och inte gå direkt till Italiens motsvarighet till Melodifestivalen; San Remo-festivalen som värderas mycket högre än Eurovision. Det paradoxala är att San Remo-festivalen är betydligt äldre än hela Eurovision, och anses var mallen för hur ESC konstruerades en gång i tiden. Och genom alla år har San Remo-festivalen just haft funktionen att välja det italienska bidraget till ESC, fram till 1998 då det statliga (Berlusconi-ägda) tv-bolaget RAI beslöt sig för att dra sig ur. Istället är numera festivalen bara en musiktävling, om än att den av italienarna anses helt överlägsen Eurovision i kvalitet.
Under de 13 år som Italienarna därför hållt sig undan har man också argumenterat för sitt ställningstagande med just sin San Remo-festival - den är ju så mycket bättre! Varför ska vi behöva åka ut i Europa för att försvara något som är så uppenbart mycket bättre?
RAI har genom åren varit kända för sin rabiata inställning till Eurovision och samarbete med resten av Europa, så det känns lite konstigt när man nu faktiskt öppnar dörren dit igen.
Men återigen, mycket ska ske innan Italien står på scenen igen - den vinnande artisten måste ju faktiskt få stöd av RAI för att kunna åka till Tyskland och lansering av bidraget bör ju ske. Samtidigt måste RAI börja samarbeta med EBU (arrangörerna) igen. Efter 13 år kan det nog gå lite knackigt!
Låt oss hålla tummarna iallafall, Italien är en pärla i Schlagersammanhang.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)